Livet

Har tagit mig tiden igen att börja läsa  den bok som jag tatt i min hand ca 4 ggr o läst en bra bit in i, men lagt ifrån mig den. o sen tappat orken. Men denna gång tog jag tag i mig själv o boken o sa att nu ska jag komma igenom den. O ju mer ja läste o ju längre in i boken jag kom, Hela boken kändes som jag! Självkänsla nu! heter boken.
 Jag fastande för ett stycke i boken som jag vill citera. Det kändes som jag,Det fick mig till en tankeställare.

"Många av oss rusar som i bekant fram genom livet med gasen i botten. Så småningom kan en difus olustkänsla växa fram. Känslan av att man missat något, glömt något, eller känslan av att springa runt i cirklar. Den känslan ska tas på allvar. De är själen som ber om uppmärksamet. Många lägger då i en högre växel istället för att sakta ner och tänka efter. Kanske tar man en extra drink eller köper sig något onödigt för att skingra oron. Det kan vara förenat med visst obehag att lyssna på den del av sig själv som är otillfredsställd. Det kan skapa en känsla av otillräcklighet det kan till och med leda fram till beslut som innebär en konflikt med någon i omgivningen. Men om vi struntar i att lyssna när vårat innre kallar riskerar vi att längre fram hamna i ohållbara livssituationer som kan leda till drastiska uppbrott. Det är som att låta bli att gå till tandläkaren när vi fått ont i en tand.Tillslut blir värken outhärlig och är mycket svårare att årgärda än om vi hade sökt hjälp direkt. därför är det bra att stanna upp ibland med jämna mellanrum och fråga oss själva: Hur mår min själ idag?"


Nu ska jag återgå till o läsa.Låta tankarna få ha sin egen gång.....